kritaen5a


Den i år ännu fittigare Lucka 9
December 9, 2016, 15:15
Filed under: Uncategorized

Så har det blivit dags för luckan som kommit att utmärka sig som den fittigaste (nej inte futtigaste ditt satans autocorrect) luckan av dem alla, nämligen lucka 9

Dagens anekdot är hämtat från fotbolls-VM  i Tyskland år 2006.

Ett gäng glada grabbar i åldrarna 18-20 hade get sig av med siktet inställd på staden Köln för att se på matchen mellan Sverige och England. Precis som man kan tro så var det mycket fokus på alkohol, droger och att försöka hitta engelsmän att slå på truten. Men det är en helt annan historia! Idag kommer vi istället att fokusera på ett samlag mellan en medlem ur REDAKTIONEN och en man i en sexbutik.

De glada grabbarna spenderade 3-4 dagar i diverse olika tyska städer genom att kröka och svina runt. En populär lek var att köpa tårgas nere hos “den tyska pedofilen på hörnan” för att sedan tömma burkarna i varandras hotellrum, helst när någon hade damsällskap.

Dagen före match spatserade gruppen längst en central gata i Düsseldorf när de fick se en butik/biograf med namnet seXum. (SeXumbutikerna ligger lite varstans i tyskland och påminner om de klassiska butikerna US Video och Blue Vision här i Stockholm) En av grabbarna som var full av brunst såg detta som ett ypperligt tillfälle att få spendera lite tid i ett klassiskt runkbås. Brunsten smittade snabbt av sig på två av de övriga grabbarna som även de intog varsin liten hytt för att dra en klassisk runk.

De övriga grabbarna som inte kände behovet just där och då tog istället en tur inne i butiken för att kika på utbudet av filmer och andra sjuka grejer som man bara hittar i en tysk sexbutik.

Någonstans mellan bajs- och våldsporren hörde killarna hur expediten börjar skrika på någon.” I have told you to stay out of here!” Denne någon gick motvilligt ur butiken och genom det vidriga draperiet som separerade butiken och de bakomliggande runkbåsen. Killarna kände så klart att de ville följa efter och se vem denne figur var.

Figuren visade sig vara någon form av blandning mellan jobba the hut och knullmamman.

Hon/han sken upp som en sol när hon såg de unga grabbarna och började med hetsig ton berätta att hon/han var bäst i hela Düsseldorf på avsugningar, som en slags bevis på detta släpade hon med killarna till ett av båsen och pekade på videoskärmen där någon hade sprutat en rejäl dos säd. Hon/han var tydlig med att detta var hans/hennes verk genom att säga ” that was me, I sucked a belgium guy”

Han/hon kände ändå inte att den stora belgiska pölen var nog bevis utan började tjata om att få demonstrera hur duktig hon/han var. Efter mycket om och men så beslutade grabbarna att det egentligen inte fanns någon anledning att tacka nej till ett sådant kanonerbjudande. Vissa försiktighetsåtgärder togs dock och man valde att använda kondom för att slippa få HIV, Downs syndrom eller andra kromosomförändringar.

Sagt och gjort så klev grabbarna och det kukhungriga vidundret in i ett av båsen där han/hon frenetiskt sög av den ena grabben tills att han fyllde viduntrets törstande gap med sin svenska säd. Tömd på säd kände grabben nu mest äckel, skam och självförakt och gick därför hastigt ut från båset (utan tacka vidundret för ett väl genomfört blåsjobb).

Kvar var nu bara en ensam pojke från Sverige tillsammans med vidundret och han/hennes omåttliga kukbegär. Pojken kände att han inte riktigt vågade titta ner så han lutade huvudet bakåt och blickade upp i taket. Ett misstag han sent skulle glömma. Vidundret gjorde en snabb piruett och körde helt enkelt in killens kuk i röven på sig själv. Efter ca 30 sekunders juckande så steg en stank som skulle få Jägarns pissoar att framstå som en sommaräng. Den arma pojken greps av panik och flydde ut ur båset med brallorna nere vid anklarna. Men halvvägs ut så greppade vidundret tag pojken i ett försök att slita in honom igen. Allt detta framför de andra kamraterna som nu hade kommit ut ur sina respektive bås.Efter att ha kämpat med livet som insats lyckades grabben till slut slita sig loss och kastade sig ut gatan där han satte sig ner på huk och kaskadspydde över trottoaren. Vidundret i båset snyggade till sig och gick ut på gatan för en bensträckare. Efter att ha rättat till sina kläder återvände han/hon in mot butiken och strax innan dörren slog igen vände sig han/hon sig om och sa “your friend fucked my ass very nice”

Än idag vet ingen av grabbarna om denna person var en han eller hon.

 

 

 

 

 



Lucka 8
December 8, 2016, 21:20
Filed under: Uncategorized

Dagens bleka anekdotjävel antar jag att ni suttit och väntat länge på. De flesta av Er har väl redan gått och lagt Er för att vara pigga och krya fredagsmorgon. Jävligt färskt! Lucka 8 är alltid sen. Borde Ni veta vid det här laget.

Nåväl. En annan god vän till REDAKTIONEN boendes i Manchester. Gaz. En toppentrevlig men väldigt principfast man.
I sin ungdom tjänstgjorde han i Hennes Majestät konungens tjänst. Var stationerad i Tyskland mitt i kalla kriget.
Det rullade på finfint i soldatkarriären och det var vinter. Hela plutonen skulle snart på en efterlängtad långpermission. En skidutflykt till till någonstans i Schweiz.
En dag i matkön går dock något snett. Gaz hamnar i handgemäng. Det blir brutalt och blodigt.
Det mynnar ut i att de båda slagskämparna får förbud att lämna regementet. Ingen skidresa således.
Gaz har dessutom redan köpt en extra rolig skidhatt.

Nå. Gaz vinkar av sina vänner men framåt kvällen bygger frustrationen upp i takt med att Ale efter Ale sänks.
Sen. “Fuck it!, I’m going” Skidmössan på och ner till fordonsparken. Snacka runt lite och vid ett obevakat ögonblick rycka åt sig nycklar till en APC (Armoured Personnel Carrier) och “off you go”.

Snart nog ute på Autobahn med sikte på Schweiz och allt rullar på i prima stil. Men efter någon timme bryts munterheten och entusiasmen. Påträngande sirenljud utifrån. “Fuck ’em” Diverse varningar på tyska och bruten engelska. Bara att ignorera. Det börjar pinga oroväckande på fordonet men då drar sig Gaz till minnes att han befinner sig i ett bepansrat fordon. Trycker ner gasen och börjar zick-zacka.

Ungefär här börjar alkoholens värmande effekter att avta. “What the fuck do I do now?”.
Enkelt. APCn är terränggående. Snabb gir av asfalten och ut i terrängen. 4-5 miles in i skogen bara sen överge fordonet och jogga tillbaka..
SMASH! Rätt ner i ett djupt dike och tvärstopp. Vimmelkantig försöker sig Gaz på att ge sig av till fots med slås brutalt till marken. 18 månader i militärt fängelse senare är Gaz entledigad och ute på Civvie street.

När REDAKTIONEN en del år senare åker med Gaz till Irland för landskamp Irland-England flödar drogerna i Manchester.
Väl i Dublin är det mesta höljt i dunkel tills dagen efter matchen då sällskapet upptäcker att Gaz saknas.
Ingen större oro i början men dagen går och vi skall åka tillbaka till Blighty dagen därpå.
Hela dagen och natten går. Vid frukost nästa dag briter en i sällskapet ut “Found him!”
En tidningsartikel om en naken engelsk supporter (Gaz) som häktats i en vecka.

Visar sig att Gaz kastat flottiga “chips” på en polis som bett honom avlägsna sig. Vilket föranlett transport till polisstation. Väl i en temporär cell inser Gaz att 10 Acid-tabs i fickan kommer innebära rejäla problem. Så vad gör man? Sväljer ner skiten. Dessutom gömmer Gaz ett par cigg och tändstickor i uppvikta jeans och kommer igenom visitation och förs till en cell i hemtrevliga Mountjoy.

Väl i cellen börjar kemikalierna kicka in på allvar. Gaz fixar en brasa med madrass och kläder vilken snabbt tar fart och renedrar rejält med prygel när väl branden är släckt. Dagen därpå marscheras Gaz således iklädd endast en filt en kort promenad på Dublins gator till domstolen. “How do you plead?” Not guilty!”
BAM! 1 week on remand.

REDAKTIONEN med vänner fixar fram kläder, advokat och pengar. När rättegången kommer är det en fars som tagen direkt ur en film. Advokaten ger Gaz order att om han inte vill stanna i Mountjoy ytterligare 6 månader så måste han, innan han säger något annat, be polisen om ursäkt. Inget annat. Mycket motvilligt och efter tuffa diskussioner gör Gaz det. Att det varit svinkallt i en vecka och att det hela nätterna ekat IRA-sånger i byggnaden hade fick den underlättande effekten att Gaz frångick sina principer.
Domaren skiner upp så fort ursäkten kommer och avbryter hela rättegången i sann Kangaroo Court Style!
BAM! “I see you’ve smartened up since I last saw you, 100 pound fine.

Detta är bara ett par axplock ur “The best of Gaz”. En sann vän och verkligen en av de få!



Lucka 7
December 7, 2016, 14:23
Filed under: Uncategorized

Året då dagens anekdot i kritaen5a’s julkalender utspelar sig är 2009, ett år som för alla oss Bajare för evigt kommer förknippas med den frustration och ilska som vårt uttåg ur Allsvenskan innebar den där vidriga hösten. Anekdoten handlar om en situation som utspelade sig mellan REDAKTIONEN och en av Hammarbys spelare på en av stans nattklubbar…

Det var lördagkväll sensommaren 2009 och REDAKTIONEN befann sig i vanlig ordning ute på Söder supandes och skrålandes i goda vänners lag. Det ena leder till det andra och rätt vad det är börjar klockan närma sig 02. Vid tidpunkten var utbudet av femställen på Söder ännu tunnare än vad det är idag och eftersom REDAKTIONEN sällan avbryter en utekväll innan den ens hunnit börja så bar det av till Stureplan och Spy Bar.

REDAKTIONEN med anhang anländer till ett packat Spy Bar strax innan klockan 03 och eftersom vi var tjenis med vakterna så smiter vi in ganska omgående. Upp in i en av barerna, beställer in några bärs och spanar in det myller av idioter som befinner sig på stället. Det dröjer dock inte länge innan vi får syn på ett välbekant ansikte i myllret. I en av barerna står ingen mindre än Patrik “Totte” Gerrbrand, mittback i Hammarby, full som ett jävla ägg med ett gäng polare. Värt att nämna är att detta är mitt under pågående fotbollssäsong, under den delen av säsongen då Hammarby kraftigt hade börjat dala i tabellen mot det som så småningom skulle resultera i degradering ur Allsvenskan. 

REDAKTIONEN går omgående fram till Totte för att växla några ord. Vi påtalar för honom att det inte ser särskilt bra ut att han som spelare i Hammarby befinner sig packad på Stureplan mitt under pågående säsong, ett par dagar innan laget skulle spela en viktig match. Till vår förvåning, istället för att hålla med eller iaf försöka förklara, så vräker han ur sig “vilka tror ni att ni är!?” och “ni bestämmer inte över mig!”. Det uppstår en liten ordväxling men vi hajar snabbt att här går det inte att kommunicera så för att undvika mer jidder drar vi oss tillbaka, något förvånade och irriterade över svaren vi fick, till en av de andra barerna. Det dröjer dock inte länge innan mer jidder uppstår. När REDAKTIONEN står och pissar på muggen dyker helt plötsligt en av Tottes polare upp. Han kommer fram och börjar gaffla om att Totte minsann är skadad och får vara ute. REDAKTIONEN påtalar än en gång att även om han är skadad så ser det inte bra ut att han är full och dryg på krogen med tanke på det läge klubben befinner sig i, och att va väck in på småtimmarna nog inte gör att skadan läker fortare. Han fortsätter att jiddra och till slut rinner det över för REDAKTIONEN som tar en ölflaska och drar den över huvet på snubben, som rusar ut ur muggen och hämtar en av vakterna. REDAKTIONEN blir av vakten ombedd att gå ner en stund tills det hela lugnat ner sig lite.

Väl utanför Spy Bar dröjer det inte länge innan en till synes förbannad Totte kommer ner. REDAKTIONEN står ensam och Totte kommer fram och säger att vi ska gå bort för “han vill snacka”. Irriterad över att Totte spelar Allan hälsar REDAKTIONEN honom att vi två inte har nåt att prata om. Då greppar Totte helt plötsligt tag i REDAKTIONENS krage vilket tydligt signalerar att det är GAME ON, eftersom han initierade den fysiska kontakten gäller därför inga supporter/spelare-regler. REDAKTIONEN svarar snabbt med en kortare slagkombination i nyllet på honom medan Totte verkar mer intresserad av dra i REDAKTIONENS tröja och försöka sig på någon form av brottning. REDAKTIONENS anhang samt några vakter från Spy Bar ansluter snabbt till bråket. Vakterna brottar ner Totte på marken och den vakt som är tjenis med oss säger att det nog är bäst att vi drar så vi slipper knas, något vi också gör. 

Dagen efter får vi höra från vår polare vakten att Totte efter bråket stått och sagt “DE DÄR GRABBARNA VET INTE VEM DE BRÅKAR MED, JAG SKA SKICKA KGB PÅ DOM!” varpå vakten oimponerat svarat “Totte det där var KGB du precis bråkade med..”. Humor på hög nivå! Något som däremot inte var särskilt roligt var att Hammarby nån månad senare tack vare en värdelös styrelse, dålig tränare samt en grovt underpresterande trupp som uppenbarligen var mer intresserade av att leka läckra på krogen, åkte ur Allsvenskan med dunder och jävla brak. 



Inte Lucka 7
December 7, 2016, 13:51
Filed under: Uncategorized

Dagens lucka låter vänta på sig. Istället får Ni, medan Ni väntar, hålla till godo med vad som bör anses som en julklapp till alla Er efterblivna satar som  saknar begåvning nog att hitta ett telefonnummer, klura ut födelsedatum samt inte har mod nog att tala med en vuxen person på en myndighet utan att darra på manschetten.
Visserligen kan man gott påstå att julklappen innehåller en hel del anekdoter men det går Er säkerligen förbi Era i Storskarvsträck huserande, avfallsätande, skitexistenser.

Ett par enkla noter så Ni inte blir alldeles vilse i pannkakan.

¤ Inkomstuppgifterna gäller året 2015.
Ni 99,98% som inte fattar varför vi inte kör 2016 års uppgifter kan sluta läsa redan nu.
¤ Skatteverket lämnar INTE ut uppgifter vem eller vilka som betalar ut lön för efterfrågad person endast totalen. Således kan någon/några av uppgifterna nedan vara inkomst av flera jobb i den mån våra arma krakar skulle ha ork nog att ha ett extra jobb. Vi tvivlar dock starkt på att det förekommer mer än något enstaka undantag. Någon finns det ju alltid som vi lärt oss. Frågan är bara vem.
¤ I inkomstuppgift tas även skattepliktiga förmåner upp. Liksom traktamenten och andra förmåner som inte är obetydliga.
¤ Uppgifterna nedan skall dock inte ses som helt tillförlitliga för en helhetsbild ety det kan ju finnas andra åtaganden/upplägg (typ pensionsförsäkringar m.m.) från föreningen som inte dyker upp.

Nu skall vi inte belasta Era klent utrustade skalleknoppar mer. Det är redan i överkant.

Fullt år med Bajen 2015

Philip Haglund – 1 327 732:-
Måns Söderqvist – 1 154 900:-
Nanne Bergstrand – 1 020 459:-
Linus Hallenius – 975 200:-
Lars Sätra – 960 200:-
Birkir Mar Saevarsson – 920 955:-
Stefan Batan – 841 692:-
Mats Solheim – 835 156:-
Oliver Silverholt – 809 391:-
Erik Israelsson – 773 403:-
Fredrik Torsteinbö – 702 057:-
Mats Jingblad – 699 266:-
Jan Gunnar Solli – 684 800:-
Pablo Pinones Arce – 674 600:-
Lars Mendoca Fuhre – 608 800:-
Johan Persson – 608 689:-
Kennedy Bakircioglu – 507 603:-
Tim Markström – 500 467:-
Joseph Aidoo – 184 468:-
Dusan Jajic – 156 713:-
Isac Lidberg – 110 133:-
William Eskelinen – 63 350:-

Försvann utomlands under 2015

Amadaiya Rennie – 473 800:- (utlånad till SK Brann/Norge från 11 aug 2015)
Nahir Besara – 375 900:- (såld till klubb i Turkiet 15 juli 2015)
Thomas Guldborg Christensen – 269 100:- (kontrakt avslutat 19 mars 2015, gick till Valur, Island)
Johannes Hopf – 213 200:- (såld till klubb i Turkiet 27 maj 2015)

Dessa löner bör således kunna anses härstamma från anställning i Bajen med stor säkerhet.

Anställda mitt under säsongen 2015 således med “halva” lönen från utländsk klubb

Richard Magyar – 855 327:- (tid. FC Aarau, Schweiz)
Imad Khalili – 483 328:- (tid. Banyias, Förenade Arabemiraten)
Ögmundur Kristinsson – 431 004:- (tid. Randers FC, Danmark)
Jakob Orlov – 220 600:- (lån från SK Brann)

Pengar rätt i det stora svarta slukhålet

Carlos Banda 522 658:-

Kontrakt avslutat. Kvar i Sverige och förmodligen haft lön från annat håll.

Sinan Ayranci – 501 300:- (kontrakt avslutat 19 mars 2015)
Marko Mihajlovic – 664 100:- (kontrakt avslutat 29 juni 2015)
Victor Nordin – 304 100:- (utlånad till IK Frej från 31 juli 2015)

Här utgår vi, mot betydligt bättre vetande, ifrån att dessa 3 lyckats hitta påhugg efter Bajen och tjänat likvärdigt. Hahahahaha….
Detta ger säkert en lite felvisande bild totalt men skillnaden blir trots allt marginell i helheten.

Totalt ovan har ni 34 personer som ingått i A-verksamheten på ett eller annat sätt under 2015. Visst finns det fler som kan anses vara beräkningsbara i skaran men vi nöjer oss här.
Totallönekostnad för samtliga OM ingen av dem tjänar en enda spänn någon annanstans är: 19.548.855:- (SEK)

På det kommer givetvis sociala avgifter, 31,42 procent som beräknas på den anställdes lön samt på skattepliktiga kostnadsersättningar och förmåner, vilka givetvis faller på arbetsgivaren (OBS, vi tar det enkelt utan andra eventualiteter som säkert kan förekomma) vilka då skjuter upp 19.548.855:- (med) x 0,3142 (%) = 6.142.250:-

Total lönekostnad år 2015, för ovan angivna 34 st. krabater, är alltså 19.548.855:- + 6.142.250:- = således 25.691.105:-

Det är en bit kvar upp till de 44 miljoner i lönekostnad som kommunicerats av föreningen och framförs av, bortom all hjälp, efterblivna kretiner som kostnaden för endast spelartruppen. Detta har vi påpekat tills vi fan anser det vara omöjligt för någon att missa det. Men icke. Nåja, stöd föreningen genom att köpa en tavla på ett träd och låtsas att det är ett hemligt pengaträd bara Hammarby IF har tillträde till.

Nu har vi gjort allt som står i vår makt förutom att med fysiskt våld banka in fakta i Er.
Vi tar vårt folkbildningsansvar dagligen. Tyvärr är populacen sällsynt obegåvad.

Annat av intresse kan vara;

Spelade i annan svensk klubb 2015 men lönebilden av visst intresse (eller bör vara iaf…)

Arnór Smárason Mittfältare – 660 453:- i Helsingborg
David Boo Wiklander – 578 466:- i IFK Norrköping
Pa Amat Dibba – 406 800:- i GIF Sundsvall

Ingen lön utbetalt i Sverige 2015
Alex – 0:-
Romulo – 0:-
Melker Hallberg – 0:-
Petter Andersson – 0:-



Lucka 6: Den som gapar efter mycket…åker ofta på stryk av REDAKTIONEN
December 6, 2016, 07:17
Filed under: Uncategorized

Sommarens hemmaderby mot de äckliga horungarna från Solna stad är egentligen ingenting man vill se tillbaka på, åtminstone inte när det gäller insatsen på planen. Samtliga spelare i Bajen hade som så många gånger förr när det gäller Bajen checkat ut både mentalt och fysiskt. Sola och bada med pina colada. (Eftersom spelare i Bajen belönas med Las Vegas-resor osv osv osv även när de underpresterar och lämnar laget på en totalt intetsägande elfteplats så kan man väl egentligen inte klandra dem). Att Bajen också ofta spelar som sämst på sommaren och som bäst på hösten beror antagligen på att det tar lite tid att skaka av sig alla jävla daimstrutar, flintastekar, rosévinspavor , ladd och fan vet vad som ryggdunkarvännerna uppe på kanslihuset kan tänkas sanktionera bara för att inte stöta sig med alla de känsliga egon som så ofta tycks irra sig in i just Hammarbys spelartrupp. Resultatet av detta blev en på alla sätt och vis förnedrande 0-3 förlust. Horungarna från Solna stad jublade som den samling rabiessmittade jävla äckelkukbarn de är och lämnade arenan avrunkandes varandra och fulla med högmod. Men högmod är som bekant en synd vilket två gnagaräckel senare skulle bli varse.

REDAKTIONEN hade som många andra bajare lämnat arenan fulla av hat och krigslusta, men också med ett alltjämt stigande begär efter sprit och sydamerikanska medikamenter. Efter att införskaffat lite mer av det vita näsguldet begav vi oss till en hipsterbar på Södermalm där vi visste att lojalitetsband med en av ställets bartenders garanterade förmånliga priser. Att vi nämner denna annars rätt ovidkommande information är för att ni särbarn ska förstå att det rör sig ett ställe vi antagligen hade undvikit pga alla horungar som frekventerar hipsterbarer, om det inte vore för de högst förmånliga priserna via vår man i baren. Men just koncentrationen av horungar skulle snart visa sig bli problematisk. En kvinnlig bekant i sällskapet flaggar plötsligt att två vänner till henne  är på ingång, hon tillägger att de är gnagare, vilket såklart är ett minus men låt gå, så länge de har vett nog att inte börja orera om matchen som REDAKTIONEN helst ville glömma.

Gangarkukfittshorungarna ansluter och det tar såklart inte mer än en minut innan de med nyvunnen luft i lungorna skulle börjar lustiggöra sig över Bajens insats. Av hänsyn till REDAKTIONENS kvinnliga bekant så försöker vi till en början hantera situationen diplomatiskt genom att bemöta deras tröttsamma skämtande med att istället lustiggöra oss över alla de miljontals grejer som går att garva åt när det gäller allmänna kuksugarföreningen från Solna stad. Två normalbegåvade människor hade naturligtvis haft vett nog att inte dra upp matchen från första början. Men nu rörde de sig som sagt om två debila särbarn från Solna stad och de fick naturligtvis bara mer luft i lungorna för varje tröttsamt skämt som passerade. REDAKTIONEN började gnissla tänder. En av REDAKTIONENS medlemmar påpekar till slut det högst idiotiska i att dra upp dagens förlust i ett gäng fullt av bajare mitt på Södermalm. För döva öron såklart. Den ena idioten fortsätter spela självutnämnd lustigkurre. Det andra särbarnet verkar däremot tagit illa vid sig av REDAKTIONENS högst rimliga men likväl diplomatiska tillrättavisning och stirrar nu hånfullt mot den del av REDAKTIONEN från vilken tillrättavisningen kommit. Mer specifikt så var det med en blick som inte kunde tolkas som något annat än ”Vafan ska ni göra åt att vi sitter här och snackar skit om er klubb era luffiga jävla bajare?” och därmed var såklart diplomati inte längre en möjlighet. Ny plan: Handgemäng! Men precis innan den första högerkroken ska fällas så går några andra i sällskapet mellan REDAKTIONEN och äckelgnagarna för att avstävja bråket.

Otrevligheter flyger nu istället mellan de två lägren och REDAKTIONEN klargör tydligt att möjligheten till handgemäng finns om så verkligen önskas. När till slut även personalen kliver mellan och klargör att samtliga åker ut om bråket inte upphör ögonblickligen så säger gnagarkuksugaräcklen att de ändå hade för avsikt att lämna stället (Dvs att verkligheten kommit ikapp och påmint dem om deras inneboende feghet). De försvinner sedan ut genom dörren och ner för trapporna. Men minnet är kort, speciellt hos den här sortens särbarn och plötsligt hörs röster nere från gatuplan. REDAKTIONEN kikar ut och där nere står mycket riktigt de två särbarnen och gastar ur sig förolämpningar varvat med uppmaningar till fysisk konfrontation. Att göra verklighet av det sistnämnda vill de såklart egentligen inte, men de trodde väl samtidigt att de TRE våningsplan som nu separerar dem och REDAKTIONEN skulle ge dem tillräckligt med tid för att smita undan. En grov felkalkylering, skulle de visa sig. REDAKTIONEN stormar ner för trapporna som tjurar i Pamplona och är snabbt ute på gatuplan, varpå fittungarna flyr i panik åt varsitt håll. Samtidigt hörs plötsligt ett stridsrop uppifrån takhusbaren. ”123 KGB! 123 KGB!” Vafals!? Det visar sig vara REDAKTIONENS lojalist inom barpersonalen som bestämt sig för att kasta arbetsuppgifterna åt sidan och istället klargöra sina grönvita sympatier för såväl barbesökare som kringliggande grannskap. Stärkta av detta gör REDAKTIONEN processen kort med de två äckelgnagarna. Den ena försöker i desperation fly in på Seven eleven i hopp om asyl. Men där får han genom en snabb slagkombination från en av REDAKTIONENS medlemmar lära sig att det var ännu ett va många dåliga beslut han tagit den kvällen. En annan av REDAKTIONENS medlemmar får strax därefter tag på idiot nummer två som lika enkelt avpolletteras genom en dansk skalle.

Nu ljuder plötsligt polissirener i sommarnatten och REDAKTIONEN lämnar kvickt platsen innan länsman hinner lägga sitt äckliga tryne i blöt. Återsamling sker på en bar med betydligt mer äkta klientel (om än inte lika äkta bartender) och kvällen fortsätter under glada miner. Derbyförlustens akuta sveda har lindrats av vetskapen om att två äckliga jävla gnagare plockats ner på marken genom empiriska studier i konsekvensanalys. Med tanke på den fullkomligt ryggradslösa insats som spelarna i Hammarby visat på planen tidigare samma dag så kan man väl kanske förstå gnagaräcklen om de trodde att detta var representativt för bajare över lag. Men till skillnad från sillryggarna i spelartruppen kommer REDAKTIONEN aldrig låta sig förödmjukas av några äckliga horungar från Solna stad, framförallt inte på vår hemmaplan.



Lucka 5
December 5, 2016, 10:22
Filed under: Uncategorized

Succén rullar på. Ett sjukt under att REDAKTIONEN uppdaterar denna tunga jävla fittmåndag som Ni andra kallar December 5. Helgen har varit stentuff. Speciellt för vår heltidsanställde korrläsare/kommunikatör uppenbarligen.

Nåväl. Idag låter vi en representant för en marginaliserad och sällan förekommande röst i den digitala etern komma till tals. Den sexturistande gubbkuksslusken anno Sydostasiens mytiska tidevarv.

Tidigt 80-tal. Touch down on Kai Tak Airport. Checkar in på en vedervärdig dorm i Chung King mansions. Ut i vimlet och direkt mot 1A Lock Road, Tsim Sha Tsui, Kowloon, Hongkong.

redlips

Den sista överlevande bordellen i  med tillstånd att bedriva verksamhet i den tidigare brittiska kronkolonin.
Köpetöserna ingick i det tillståndet för verksamheten och hade alla hunnit uppnå en aktningsvärd ålder.
Några nyanställningar tilläts inte utan det gällde för de överlevande från svunna tiders glans att gno på.
I tjänst denna kväll när undertecknad, med nyfunnen vän, gör entré i lokalen är Ms Ying och Josephine.
Båda lite till åren komna, lätt stötta av tidens tand och yrkesvalets avigsidor. Men fullblodsproffs.

Förvånansvärt tomt i lokalen och billig bärs. Snart nog var vi i sällskap med Ms Ying och Josephine som var konversanta och förvånansvärt rakt på sak. Eller inte..
Efter ett enormt givande samtal och några bärs senare var det dags för toabesök. Josephine följde med och för priset av ett par inhemska bärs bjöds det på det bästa blåsjobb undertecknad någonsin upplevt. Träning ger uppenbarligen färdighet.

Med denna pärla till lokalitet avklarad var det efter lite irrfärder dags för en annan mytomspunnen plats. A. Santos Street, Angeles City, Philippines. Det tåls att påpeka att detta var innan internets tidevarv. Rekommendationer och skrönor visade sig många vara falska och påhittade. Det gällde att sovra i allsköns storys som byttes på billiga och skitiga barer i undervegetationen av mänskligheten. Ibland gick man bom. Det ingick i planerna och gjorde jakten på den mest depraverade upplevelsen än mer utmanande.

Men en stad och en gata nämndes lite för ofta för att inte vara trovärdig info. A. Santos Street eller i folkmun Blow road.

blow-rd

(Några bilder som ger A. Santos Street från tidigt 80-tal riktig rättvisa tycks inte gå att uppbringa med enklare Google-sök. Men undertecknad lovar att om det ser aningen ruffigt ut i dag så var det värre förr..)

Vad som gjorde infon än mer trovärdig var att Angeles City hade den enorma amerikanska Clark Air Base i direkt närhet. Och där det finns jänkare finns det depravation.

Angeles City anno mid 1980….
Nåväl, med två tappra medföljande och rejält med Andy Player Special Whiskey innanför västen och som after shave hittar vi in på Oral Annie. Ett ställe som några dubiösa jänkare speciellt rekommenderat med visst skratt i mjugg.
Men detta var precis vad som eftersöktes. En inte speciellt inbjudande lokal med få försök till trevnad eller ambitioner att locka in söndagsflanerande barnfamiljer.
Till en början infann sig viss förvåning över möblemanget. Höga och breda bord med pallar som inte var direkt lämpade för överkonsumtion av alkohol då fallrisk fick anses förekomma.
Tre San Miguel och knappt hade vi hunnit sätta oss tillrätta innan det började hända saker under bordet.
Samtliga i sällskapet skickar ner en bunt Peso under bordet och servicen drar igång.
Ett, på det stora taget, rätt ansträngt samtal till en början. Även dessa köpetöser var några av kontinentens mest erfarna i branschen och resultatet, trots vissa initiala bekymmer kring omständigheterna, var snart nog tre väldigt rödkindade och lättade manspersoner.

Två att de mest mytomspunna resmålen i den delen av världen avklarade, upplevda och för evigt ingraverade i minnet.

Nu vet undertecknad att denna anekdot säkerligen kan toppas av dagens sexturister med råge. Men det är andra tider idag. Undertecknad var en pionjär i en tuff värld. En sexturismens Indiana Jones på jakten efter den heliga graalen. Numer flyger Ni in, tar Air con-Taxi, bor flott, unnar er finaste substanser och låter Er depraveras i etablissemang som får höga betyg på Sexturismens Trip Advisor. Inte vad REDAKTIONEN skulle kalla Fett Äkta.



Lucka 4
December 4, 2016, 14:30
Filed under: Uncategorized

Delar av REDAKTIONEN, med bihang, var på resande fot under hösten 2007 för att dels följa Bajen genom Europacupkval men mest för att få dra i sig fett äkta bitar. Inte den Dextropurskit som säljs hos den lokale laddkranen.

Detta var resan där uttryck som “I want to get high in my brain not my mouth” och “how much to pay for him?” myntades. En av dom mindre äkta lirarna på den här resan, låt oss kalla honom för Dr Phil, var jävligt färsk när det kom till det vita guldet och blev varse om hur det är att resa med REDAKTIONEN. Efter 4 dagars total psykos i en smutsig kvart någonstans i Europa var det dags att borsta upp laddet och kamma mustascherna för nu var det matchdag!

Ett glatt och påtänt gäng beger sig mot tågstationen för att ta tåget till orten där matchen ska spelas. En resa på ca 2 timmar med tåg inkluderat ett tågbyte.
Dr Phil hoppar på tåget lätt påtänd och packad tillsammans med grabbarna och börjar resan med en välbehövlig vila.
Innan han somnar uppfattar han ändå att detta är ett modernt tåg med restaurangvagn, sköna stolar och framför allt toaletter.
Dr Phil slaggar hela jävla tågresan och blir väckt av sina reskamrater när det är dags för tågbyte. Fortfarande påtänd och halvpackad stegar han av tåget för att hoppa på, vad han tror är ett likadant tåg, som ska ta gänget till slut destinationen. Väl inne på det nya tåget ser sig Dr Phil om efter en WC för att kunna pissa men även för att tömma tarmen på diverse substanser och preparat.
Döm av Dr Phil förvåning när han inser att detta är ett jävla pendeltåg som skall ta grabbarna 42 stationer till rätt stad! Tåget rullar på och Dr Phil räknar panikartat antalet stationer som är kvar på resan. När det återstår ca 25-30 stationer kan Dr Phil inte hålla emot längre. Han kastar sig av tåget, på en station som får Bålsta att verka som en världsmetropol. Med sig har han en Metro och en full tarm. Dr Phil tittar sig runtomkring för att hitta ett stationshus med en WC, men det enda han ser är en lång perrong med Sydeuropeisk landsbygd runtomkring sig. Nöden har ingen lag heter det.

Sagt och gjort halade Dr Phil ner brallorna och satte sig på huk för att skita på stationen, innan tåget hade rullat iväg. Färdig med sina behov och med trycksvärta mellan skinkorna försökte Dr Phil navigera sig fram i tidtabellen för att se när nästa tåg skulle komma. Denna tidtabell var på ett språk som Dr Phil inte behärskar, inte ens i sina sinnes fulla bruk. Så det blev till att sitta snällt helt ensam på en bänk. Utan borst, och utan bärs i gassande solsken i 1,5 timme tillsammans med sin skithög på perrongen.