kritaen5a


Lucka 24 – miraklet på BF-cupen
December 24, 2016, 16:35
Filed under: Uncategorized

Då var den äntligen här – julafton! Det betyder att från och med imorgon så behöver REDAKTIONEN inte skriva fler jävla luckor. Vi ska lägga oss platt och erkänna att temat ”anekdoter” kanske inte var helt optimalt eftersom det har krävt mer tankemöda och arbete än vad vi är villiga att offra på ER horungar. Nålväl, gjort är gjort så här kommer den avslutande luckan.

Dagens lucka blir en återblick till sommarens BF-cup då REDAKTIONEN mycket nesligt åkte ur i kvartsfinalen mot ett gäng rosenkindade pojkspolingar som knappt hade fått tak över fontanellen än. (BF-cup är alltså Bajen Fans årliga fotbollsturnering.)

Redan inför turneringen så var läget prekärt, nödvändiga värvningar hade uteblivit och REDAKTIONEN fick helt enkelt ställa upp med en trupp där den alltid så viktiga spetskompetensen saknades.Som tur vad hade REDAKTIONEN det man i hockeysammanhang kallar för en enforcer. Dvs en person som vet hur man använder sitt våldskapital för att ingjuta skräck och tvivel i motståndarna. Att denna medlem av REDAKTIONEN också är utrustad med ett par snabba ben och ett i sammanhanget gott spelsinne gjorde att vissa trodde att han kanske skulle kunna bidra med den spets som laget var i sådant skriande behov av. Dessa förhoppningar grusades dock när personen i fråga lät meddela att han på grund av ovan nämnda våldskapital blivit erbjuden ett jobb som dörrvakt på ett rave kvällen innan, vilket han av monetära skäl tackat ja till. Än värre blev situationen av att han inte skulle bli entledigad från detta rave förrän 06 på morgonen, samtidigt som laget skulle samlas klockan 07. Naturligtvis skulle han inte svika REDAKTIONEN, men det var alltså en gravt sömnberövad spelare som var att vänta.

Vissa försökte tänka positivt och argumenterade för att ett dörrvaktsjobb kvällen innan tvärt om kunde vara positivt eftersom personen i fråga kanske skulle få möjlighet att använda sitt våldskapital och därigenom hinna bli lite varm i kläderna. Den som någonsin varit på en rave förstår naturligtvis att detta var rent önsketänkande eftersom 99,9% av alla människor på ett rave är väcka på E eller LSD och således är helt ointresserade av någon form av konfrontation. Läget var alltså nu sådant att REDAKTIONEN skulle tvingas  ställa upp med en halvkomplett trupp där flera spelare var långt ifrån någon slags formtopp. Mot bakgrund av detta förstod tränarstaben att en person skulle bli viktigare än andra nämligen den ack så növändiga – LAGDRUIDEN!

Tränarstaben kallade till krismöte med den nyligen tillträdde lagdruiden för att berättade om läget. Druiden förstod genast att det skulle komma att krävas en sjuhelvetes mix av elixir, medikamenter och österländsk läkekonst för att få skutan på rätt köl och började genast förbereda sig inför en tuff uppgift.

Till slut kom då dagen för turneringen. Väderleken var god, solen sken och naturen hade onekligen gjort sitt bästa för att ge REDAKTIONENS brokiga lagbygge så bra förutsättningar som möjligt. Samtliga spelare ur den decimerade spelatrupppen var på plats, så även den sömnberövade enforcerkaraktären som i samanahanget ändå såg ganska fräsch ut. REDAKTIONENS förstod dock att tiden till slut skulle komma  honom och signalerade åt druiden att genast skrida till verket. Och  druiden  fick onekligen slita. Spelarna pumpades fulla med både det ena och det andra i både pulver, tablett och flytande form. Men! Medikamenterna tog smak och REDAKTIONEN gick som en kemisk ångvält genom det inledande gruppspelet. Optimism spred sig nu genom truppen och den hårt arbetande druiden fick ryggdunkar och uppmuntran för ett väl utfört arbete.

Lyckan blev dock kortvarig. REDAKTIONENS framfart hade fångat organisatörernas intresse, vilka nu lät meddela att det skulle bli ett fyra timmar långt speluppehåll innan finalarena. Den officiella förklaringen var att man ville ge lagen en chans att vila, men den som har huvudet på skaft förstår naturligtvis att den egentliga intentionen var att skjuta REDAKTIONEN i sank. Ett så långt uppehåll skulle nämligen med all säkerhet göra att tiden kom ikapp REDAKTONEN.

REDAKTIONENS lagdruid förstod att läget var akut och gjorde sitt bästa för att ingjuta kemiskt mod i den alltjämt kroknande spelartruppen. Han gjorde ett tappert försök att få fart på lagets sömnberövande enforcer, men denne tycktes falla allt djupare in i slummer för varje minut som gick. Efter att ha kämpat i motvind en längre stund insåg druiden att vissa var bortom räddning. Det var bara var en spelare på vilken medikamenterna fortfarande tycktes ha en gynnsam effekt, och druiden bestämde sig därför att lägga allt kemiskt krut på denna pjäs. Vi kan för enkelhetens skull kalla honom för Santiago

Santiago uppvisade till skillnad från de övriga nu ett strålande humör och en energi som bara tycktes öka i takt med druidens behandlingar. Han joggade runt, drog skämt och kom med skamliga förslag till truppens enda kvinnliga spelare. Till slut var så den evighetslånga vilan över och det var nu dags REDAKTIONEN att spela kvartsfinal, mot en samling gängliga pojkar som REDAKTIONEN i normala fall antagligen hade plöjt över som en skördetröska. Men nu var läget som det var och REDAKTIONEN masade sig ut på planen med tunga steg. Undantaget var Santiago som tog en sista dos av driudens hopkok och med fjäderlätta steg sprang ut på gräset.

Matchen sparkade igång och REDAKTIONEN lyckades för en stund tända till, men det tog inte lång tid innan verkligheten började komma ikapp. Byten gjordes i parti och minut för att undvika fullständig kollaps samtidigt som det ena baklängesmålet efter det andra trillade in. Undantaget var Santigago som sprang runt likt en gasell på planen. När matchen väl var över och den nedriga förlusten ett faktum så hade Santiago spelat oavbrutet utan att så mycket som att titta åt avbytarbänken. Utifrån det rådande läget så var detta inget annat än ett mirakel.

Efter matchen var törsten stor och delar av REDAKTIONEN bestämde sig för att mötas upp på en lokal taverna. Santiago var fortfarande på ett utmärkt humör och lovade att ansluta, men först ville han belöna sig lite. Han sa adjö och begav sig med raska steg till en av stadens alla österländska massagesalonger. En liten kvinna tog emot honom och lovade att med fast hand knåda honom till belåtenhet. Santiago lade sig ner och tänkte med glädje tillbaka på dagens bragd. Samtidigt bankade, drog och slet den lilla kvinnan i Santiagos lekamen för allt vad hennes små nävar höll.

När massagetiden började lida mot sitt slut stannade kvinnan upp och frågade om Santiago möjligen var intresserad av att få ett glatt avslut på massagen. Santiago nickade medgivande och accepterade den merkostnad som det glada avslutet skulle innebära. Så här i efterhand hade det nog varit av god sed av honom att även berätta för kvinnan om alla de läkemedel som pumpade runt i hans blodomlopp. För trots sina många uppiggande effekter hade de fått en direkt motsatt effekt på Santiagos potens, och den stackars kvinnan stod nu helt oanades inför en mycket svår uppgift.

Kvinnan skred till verket och drog med sina små händer så att svetten lackade, men det glada avslutet lyste med sin frånvaro. Hon bytte hand, men snart var även den handen lika trött som den andra samtidigt som läget var alltjämt oförändrat. Santiago kände dock ingen stress. De hade gemensamt kommit överens om ett pris som garanterade ett glatt avslut och tids nog skulle det nog komma.

Den lilla kvinnan frågade om något var fel, men Santiago bara log och försäkrade henne om att allt var i sin ordning. Kvinnan suckade och torkade svetten från sin panna. Hon applicerade lite lotion och återgick till arbetet. Hon slet och slet och precis när hon nästan tappat känseln i sina armar så kom  så till slut det efterlängtade avslutet. Santiago frustade till, ställde sig upp och tackade kvinnan med ett handslag som hon tyvärr var allt för svag för att besvara.Därefter tog han en taxi till tavernan där REDAKTIONEN väntade. De frågade vad som tagit sådan tid och han förklarade sin frånvaro. Kvällen fortlöpte sedan under idel glada miner. Santiago höll hov och gjorde så många djupdyk ner i druidens läkemedelslåda att denne i ilfart fick ta en taxi hem till en druidkollega för påfyllning.

Så vad i helvete är då sensmoralen i denna anekdot frågar ni er? Jo sensmoralen är den att med rätt resurser och rätt kunskap så kan även den mest oslipade diamant uträtta stordåd. Historien lär oss också att den som väntar på något gott har all rätt att vänta så länge som hen önskar. Slutligen lär den oss också att det är utomordentligt jävla dumt att vara ordningsvakt på något rave natten innan du förmodas axla ansvaret i en livsviktig fotbollsturnering!

Advertisements

2 Comments so far
Leave a comment

Filmades det något från BF-Cuppen? Hade varit kul att se.

Comment by Johan

Sjukt rolig läsning 🙂

Comment by Anonymous




Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s



%d bloggers like this: